3-4 januari Krabi

Grönt och friskt
Väl framme i Krabi blir skillnaden mellan småstad och storstad tydlig. Tät jungelvegetation sträcker sig ända in på stadsgränsen och tillför välbehövligt friskt syre. Denna kontrast från Bangkoks smogluft är som dag och natt. I krabiregionen finns en stor andel muslimer (närmare 50%) vilket är något man snabbt märker. Till det positiva hör att jag ännu inte sett några prostituerade och inte heller blivit jagad av påstridiga säljare och till det mindre positiva hör ett visst avståndstagande och lite färre leenden. Men det kan man leva med. Jag misstänker att den muslimska befolkningen är relativt sekulariserad då jag bland annat sett muslimska kvinnor i burka (vilket i sig inte är ett tecken på seukularisering) fara runt i full fart på snabba och rangliga mopeder (vilket är ett tecken på sekulariseringen … )..

Gick till en liten musikbar och tog en stor iskall öl (av märket Chang) på en liten bar nära det ”guesthouse” där jag bor. Det blev en halvtimme av ren njutning, på sitt speciella sätt. I baren satt två thailändare och spelade och sjöng countrylåtar. Musikaliskt var de mycket duktiga (gitarr, munspel och trumma), men på asiatiskt manér kunde de inte uttala texten så som sångerna är skrivna. Som sagt. I kombination med en god öl så var det hela mycket underhållande och njutbart!

Idag inledde jag dagen med att kl. 7 (!) ge mig ut på resans första löppass. Det blev en runda på 25 minuter, vilket kändes precis lagom. Skönt att springa tidigt då trafiken är lugn och temeperaturen dräglig (om man nu kan kalla 31 grader kl.7 för drägligt?). Klockan 11 ger jag mig ut till Koh Lanta för att där ta in på ett boende som jag ämnar stanna på i ett par, tre dagar och äntligen komma igång ordentligt med löpträningen. I Bangkok var det omöjligt att löpträna pga trafiken men framförallt pga. alla hundarna, som jag tror skulle satt fart efter en så fort man sprang i deras närhet/revir. På Koh Lanta ser löpmöjjlgheterna som sagt bättre ut, så då finns ingen som helst ursäkt för att inte snöra på sig löpskorna och ge sig ut. Första passet i Krabi gav faktiskt mersmak, vilket bådar gott, med undantag för lite ont i ena hålfoten.

Sömnen
Den har väl inte varit den allra bästa, dock ej heller helt kass. Jag somnar runt 22-tiden och vaknar vid halv fyra på morgonen (vargtimmen ni vet …), sen är jag vaken. Tröttheten kommer tillbaka någongång mitt på dagen och jag har hittills löst det hela genom att ta en siesta på en dryg tmme. Troligtvis är det någon form av jetlag som sitter i. Känner mig dock inte så där släpande matt som man kan göra då man fått för lite sömn över en längre tid.

Jag har typ blivit beroende av godiset Mentos sour mix (sitter och trycker i mig ett par rullar medans jag skriver detta). Sur/syrlig mentosgodis med smak av vindruva, ananas och äpple. Artificiell smak, javisst! Men det är Henkan i ett nötskal. Fråga tvillingarna Hallander om vem som alltid köpt det mest artificiella godiset … mycket ”E” ska det tydligen vara i mina favvogodisar. Hemmsa såväl som här. Nästa rapport blir en örapportering.