Skratthelg hur ska jag orka!?

Denna helgen blir det många skratt, det kan jag lova. Två mycket goda vänner (skulle varit tre från början) kommer upp från Götet och förärar oss Ostkustare med ett besök. Helgen bjuder på fest, utgång, brunch, elitidrottande (titta, inte utöva) samt pokerturnering.

Rapport från pokern kommer på söndag (förhoppningsvis).

Tänkvärt, varmt och välspelat

Såg idag Juno som hajpats av filmkritiker världen över. Har inte läst så mycket om filmen innan, men visste att den hade fått ett par oscarnomineringar och att det skulle vara en ”feelgoodfilm” av hög klass. Regissören Jason Reitman har tidigare gjort den tänkvärda Thank you for smoking och trumfar här den filmen genom superb fingertoppskänsla.

Filmen handlar om 16-åriga Juno som ligger med sin bästa vän och blir gravid. Problem uppstår, i den mycket självständiga flickans huvud, hur ska hon göra? Abort eller föda barnet och adoptera bort det. Hon väljer det sistnämnda och detta gör filmen intressant. Filmen lyckas utmärkt med att inte gå dit man som betraktare väntar sig. Manuset är grymt och dialogen likaså. Alla, och då menar jag alla, skådespelare är helt rätt. Visst kan Junos bästa kompis kännas lite som en fyndig sidekick på sina ställen, men detta är inget som stör berättandet, eller det som händer på duken. Ellen Page som spelar Juno är så inihelvete bra så att man inte vet var man ska ta vägen. Många varma skratt men även flera varma tårar lockades fram i denna utmärkta film som är något så ovanligt som en amerikansk feelgoodfilm utan smet och förutsägbarhet. Gammal som ung har garanterat behållning av denna pärla signerad Jason Reitman.

Inte försent att älska Håkan

Jag kan börja med att berätta att jag inte är något stort Håkan Hellström-fan. Visst var hans första platta en svensk klassiker, men därefter tycker jag att han varit "OK" inte mer. Men i och med hans nya platta Försent för edelweiss så är jag såld! Detta är så förbannat bra och för mig tilltalande så in i helvete! Titelspåret (som förövrigt är en fritt översatt cover på Little Stevie Churchville's Through steamy windows) är helt magnifikt. Håkans trubbiga avstavningar finns kvar. Likaså hans mycket personliga röst som spricker och brister på precis lagom Håkan Hellström- vis. Men han har, i mina ögon, utvecklats. Ta lite Moneybrother, lite Nicolai Dunger, Nationalteatern. Släng sen på lite Magnus Lindberg och så förstås mycket Håkan Hellström så har du den nya plattan och förhoppningsvis den nya Håkan Hellström. Kär i en ängel har det skönaste av tempo och man blir bara så förälskad i de trummorna. Slappare trumskinn får man leta efter.

Noterbart är:
- Håkan har riktiga slagdängrefränger denna gång.
- Flera av spåren är rätt långa

Bäst på plattan är:
- Inte skyldig nån nått
- För sent för edelweiss
- Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Förhandsboka ditt exemplar hos din skivhandlare.
Albumet släpps 26 mars.

Påsken

Påsken betyder absolut ingenting för mig mer än att jag får tillfälle att träffa mor/svärmor/svärfar/svåger/svägerska. Vilket i och för sig inte är så tokigt. Sen att det bjuds rätt så god mat (mkt godare än vid jul då jag avskyr julmat) är ju altid ett plus.

Med detta vill jag säga. GLAD PÅSK på er mina vänner!

Mycket tänkvärd och upplysande (bokrecension)

Eva F. Dahlgrens bok Farfar var rasbiolog tar upp ett av de viktigaste ämnen som finns nämligen människovärde. Vi får följa hennes farfar genom publicering av brevkonversationer från 1900-talets början, till dess mitt. Det är intressant läsning som ger inblick i hur en biolog av den gamla skolan såg på livet och sitt kall, naturvetenskapen, men framförallt får vi en inblick i den akademiska värden och dåtidens syn på manligt/kvinligt. Bokens sista del tar upp dagens genforskning som på många sätt visar att vi idag tänker i samma banor som rasbiologerna för snart hundra år sedan.

Dahlgrens grävande i sin släkts historia är fashinerande och på flera sätt modig. Det är med stort intresse jag följer brevkonversationen mellan Osian (farfar) och Greta (farmor). Tyvärr blir det till slut lite ansträngande att läsa brev på brev med det gamla akademiska språkbruket som används. Men överlag är det engagerande och mycket tänkvärt. Det jag fastnar för och även finner mest intressant i denna del av boken är, som jag nämnde ovan, synen på manligt/kvinligt. Många är stunderna då man känner mycket starkt för Greta i hennes slit för att få familjen att fungera medan Osian endast bryr sig om sig själv och sin forskning.

Bokens sista avsnitt som tar upp nutidens genforskning är så intressant att man inte kan sluta läsa. Normalitets- och naturlighetsbegreppen diskuteras och sätts på sin spets. Vi får veta hur försäkringsbolag idag diskrimenerar de med "fel" gener och inte erbjuder dem privatförsäkringar, vilket resulterar i att stora grupper står oförsäkrade i det västerlänska samhället. Var drar vi gränsen och vad är "sanning" inom vetenskapen, är de viktigaste frågorna som ställs och jag har själv inget svar på dem. Få böcker har fått mig att tänka till och reflektera så mycket som denna boken och jag rekommenderar den till alla som är intresserad av människovärde, biologi, historia, genforskning och genus. Bokens sista avsnitt är magnifikt!

Tillåt mig skratta

Såg idag filmen Solstorm som baseras på ÅsaLarssons roman med samma namn. Izabella Scorupco visar återigen att hon inte kan skådespela. Mikael Persbrant spelar med samma minspel och kroppspråk som vanligt och det hela berättas VÄLDIGT slarvigt. Berättelsen känns rumphuggen och når inte alls ut till mig som betraktar det hela. Lysande skådespelare som Krister Henriksson, Susanne Reuter och Jakob Eklund har så små roller så att de knappt märks vilket känns som onädigt användande av riktigt bra resurser. Nej denna rulle kan jag inte rekommendera till någon, vare sig de som läst boken eller de som vill ha 100 minuter av svensk spänning ... detta är allt annat än spännande.

Böcker just nu

Just nu är jag inne i en bokläsarperiod. Har plöjt igenom fler böcker i år än jag gjort på länge. Idag inhandlades bland annat 4 nya böcker. Recensioner kommer så småningom.

Jävla hycklare!

Idag rapporterar flera medier att de statliga AP-fonderna ökar sina investringar i internationell vapenindustri ... vad i helvete håller man på med egentligen. Sverige ska för satan inte investera i vapenindustri vare sig nationellt eller internationellt i mina ögon.

SVT - ris och ros

Att Sveriges Television har Sveriges i särklass bästa kanaler är en självklarhet och kv'llen har ägnats åt SVT-tittande.

Uppdrag granskning är i mina ögon den största och viktigaste opinionsbildaren i Sverige och därigenom Sveriges viktigaste program. Därför får detta program mitt ROS idag.

Morgonsoffan som ska vara SVT´s nya humorsatsning var bland det taffligaste jag sett någonsin i humorväg. Så långsamt tempo. Det kändes högstadiefilm och då dålig sådan. Skrattade EN gång under hela programmet. Nej, jag föväntar mig mycket mer av Johan Glans och David Batra. Ett lågvattenmärke SVT! Därför dagens RIS till detta skitprogram!

Reflektioner

- Skönt att ha fått lite värme och sol. Resan blev bättre än jag väntade mig!
- Underbart att PSOE(Socialisterna) vann valet i Spanien så att inte det ultrakonservativa högerpartiet PP fick chansen att riva upp de lagar som på senare tid givit kvinnor och homosexuella starkare rättigheter i Spanien. Det finns hopp i Europa!
- Alltid skönt att komma hem, efter att ha vistats utomlands. Vet ej varför, men så känns det för det mesta.
- Jag blir mer och mer flygrädd.

Jaaa, sol och värme

Imorgon bitti åker jag till solen. Min kära underbara mor ringde mig igår och frågade om jag kunde tänka mig att hänga med på en sista minuten till Teneriffa, och visst kunde jag det! Ska bli så jävla skönt att bara slappa och läsa en massa.