26-27 februari - Punta del Este

Återigen vaknar jag pigg och utvilad och bestämmer mig för att ta ett löppass direkt på morgonen så jag gav mig ut på ett rätt tufft 35-minuterspass där halva tiden utgjordes av löpning på stranden. Trots att klockan var rätt tidig (strax efter tio) var det varmt. Väl hemma blev det ett välbehövligt dopp i den svalkande poolen. Anna hade redan lagt sig i ryggläge på solstolen och vi förblev båda där hela dagen läsandes våra böcker. Vi gjorde dock en avstickare på dagen för att gå iväg till närmsta supermarket och köpa färsk frukt, baguette och mjukost som fick utgöra vår lunch. Framåt kvällen kände jag mig väldigt pigg i kroppen och bestämde mig för att ta ett kort löppass innan solen gick ner. Vid strax innan åtta gav jag mig iväg och kom åter ca. 25 minuter senare. Törstsläckningen efteråt bestod i kall öl och gott vin(!) som avnjöts samtidigt som vi spelade lite Letra-mix. Vi åt ”som vanligt” på hotellets restaurang, men bestämde oss för att imorgon ta middagen inne i Punta del Este istället. Som vanligt blev det till att kolla på ESPN´s OS-sammandrag innan vi somnade.

______________

Vi vaknar på lördagsmorgonen av att det är riktigt varmt på vårt rum och att vare sig AC eller takfläkt varit igång under natten. Vi går iväg till supermarket och handlar frukost som vi sen avnjuter utanför vårt hotellrum. Under dagen hinner vi med att både hänga vid poolen samt ligga på stranden och njuta av saltstänk och sol och kan båda konstatera att det är jävligt skönt med riktig semester! Anna hann avsluta sin sjätte bok(!) och påbörja sin sjunde, på semestern. Själv är jag snart klar med min tredje. Att ligga i solen eller i skuggan med en bok är ren semesternjutning och avkoppling när den är som bäst.

På kvällen gav jag mig ut på ett drygt 40 minuter långt löppass. I lurarna repriserade jag P3 Dokumentär om fallet Dagmar Hagelin som försvann i Buenos Aires 1977. Tänkte lyssna in mig på den Argentinska militärjuntan som varade mellan 76-83 inför veckans återbesök i Buenos Aires. Jag kan återigen rekommendera att springa med dokumentärradio i lurarna. Tiden flyger förbi och man vill verkligen inte sluta springa. Efter löpningen blev det en snabbdusch innan vi åkte in till Punta del Este.

Vi tog en taxi till busstationen och promenerade sen genom centrum som så här dags (klockan var runt 21) börjat fyllas. Liv och rörelse, fina dyra bilar kantar gatorna och glider fram längs esplanaden. Anna stannar och kollar lite kläder i några butiker men vi kommer så småningom fram till hamnrestaurangerna och beställer där riktigt god mat i form av musslor, skaldjurspasta och så pizza. Till det drack vi ett väl kylt chardonnayvin som verkligen förstärkte skaldjurens läckra smak. Mycket nöjda beger vi oss hemåt i den Uruguayanska natten och kommer i säng vid ettiden. Imorgon är det utcheckning och på eftermiddagen bussfärd till Colonia och sen överfärd med färja till Buenos Aires.

24-25 februari - Punta del Este

Rätt tidig uppstigning och taxi till busstationen. Det slår oss hur väl utbyggda bussnäten är i Argentina och nu Uruguay. Bra logistik och överkomliga priser. Busstationerna är stora och känns säkra även om slumområden verkar omge dem som ju är vanligt kring stationer av olika slag i storstäder. Bussresan österut mot atlantkusten tar ca. två timmar och det finns mycket att titta på längs vägen. Vi åker bland annat förbi Montevideos nyinvigda internationella flygplats med en mäktig välvd marmorliknande huvudbyggnad. Vegetationen påminner en del om den jag såg i Kambodja, med mycket grönska som varvas med fält, träskmark, småbyar och sanddyner. När vi väl kommer fram till kusten slås vi av de mäktiga breda stränderna som breder ut sig. I horisonten ser man även de stora hotellkomplexen som blivit signifikanta för detta Sydamerikas Monte Carlo.

Bussen stannade mitt i centrum och vi tog därifrån en taxi till hotellet som vi bokat. Som tur var låg inte vårt hotell i stadens mitt utan kanske 2,5-3km utanför i ett skogsområde fyllt med riktigt fina och mycket charmiga villor. Hotellet i sig visade sig vara en fullträff med fräscha rum och direkt utgång till poolen och bara ett par hundra meter ner till den milslånga stranden. Vi checkade in och tog oss sen ut på en promenad för att utforska området kring hotellet.

Nedanför hotellet ligger ett före detta kasino som förmodligen strök med i krisen som drabbade Argentina, och därmed även Uruguay för tio år sedan. Spöklikt att se taket börja förfalla och samtidigt se att det inte för allt för länge sedan varit full fart och aktivitet på platsen. Min fascination för övergivna platser fick sig en rejäl dos. En viss aktivitet sker dock i det gamla casinot och jag misstänker att man så sakteliga försöker ordna upp det på något sätt. Vi vandrade sen igenom ett av de mäktigaste villaområden vi någonsin sett. Inte mäktigt för att alla villorna skulle vara flådiga, däremot mäktigt för att husen är helt unika. En del hus ser ut som tagna ur smurfarnas värld, medan andra ser ut som hollywoodhus, medan vissa ser ut som borgar och andra som konstnärliga projekt. Riktigt inspirerande och kul att promenera och titta på alla arkitektoniska kreationer. De vilda papegojorna (ev. stora undulater) bidrog till en underbar inramning


Åter vid hotellet åt vi en lättare lunch och lade oss tillrätta vid poolen. Det lite mulna vädret hade övergått i solsken så solsängsläge intogs mellan 15-18:30. Tiden är en timme före argentinsk tid så solen är uppe längre här, vilket verkligen gör skillnad. Jag hann även med ett bra löppass på nästan femtio minuter under eftermiddagen. Höll dock på att skita i byxan då jag inte uppfattade två pitbullliknande hundar som helt plötsligt sprang emot mig för att leka. Som tur var hann jag se dem i tid och stannade och fick dem att intressera sig för varandra istället för mig. På kvällen kollade vi in slutet på den nya Sherlock Holmes-filmen och vi var båda nöjda med filmen som helhet. Middagen åt vi på hotellets restaurang och smakade mycket bra. Till denna måltid avnjöts en utmärkt flaska Uruguayansk vin. Det känns som om portionerna här i Uruguay är något mindre än i grannlandet Argentina. Vilket kanske i och för sig är av godo för oss efter allt flottande de senaste veckorna …

__________

På morgonen var det riktigt mulet och vi kände oss lite besvikna på vädret. Vi bestämde oss ändå för att ta en promenad in till Punta del Este och kika in denna luxuösa casinostad. Även om solen inte skiner är det ändå rätt varmt och troligen en bit över 20-gradersstrecket. Vi tog en brunch och gick sen ner till stadens berömda hamn för att där kolla in lite människor och för att kika på lite fina båtar. Visst fanns där en massa båtar, men inget imponerade så mycket på oss som de vilda sjölejonen som simmade in i hamnen och fram till kajen och oss nyfikna åskådare. Att stå på armlängds avstånd med dessa imponerande varelser var en mäktig känsla och verkligen en av vår resas absoluta höjdpunkter.Vi dröjde oss kvar vid dessa djur ett bra tag innan promenerade ut på udden som utgör Uruguays östligaste punkt. Mycket blåst innebar många saltstänkta droppar över oss från havet som slog in över piren där vi gick. Samtidigt som vi vek av hemåt hotellet började solen tränga fram genom molnen och väl hemma var det strålande sol. Den långa promenaden på uppemot en mil kändes en del i fötterna då både jag och Anna bar tofflor. Nu fick vi i alla fall vila vår ömma fötter vid hotellets pool där vi hängde resten av dagen. På kvällen blev det liksom kvällen innan middag på hotellets restaurang.

23 februari - Montevideo

Kvart i sex ringde väckarklockan och det kändes i hela kroppen att vi bara sovit i dryga två och en halv timme. Vi packade ihop det sista och väckte Broman som följde oss ner till taxin och låste upp ytterdörren åt oss. Tjugo minuter senare var vi framme vid färjeterminalen och checkade in vårt bagage. Färjan påminde mycket om de snabbfärjor som går till mellan Nynäshamn och Gotland. Anna slocknade direkt medan jag fastnade framför en teve som visade lite OS-sammandrag. Såg bland annat damernas sprintsilver i längdåkning och Sveriges pinsamma 1-9 förlust mot USA i damhockeyn. Efter dryga tre timmar var vi framme i Montevideos hamn.

Första intrycket av staden blev inte det bästa då hamnen är liten trång och riktigt grå. Lägg sen till mulet och blåsigt väder. Efter en kort taxiresa är vi framme vid vårt enkla boende i ett hostel som hette Palermo Art Hostel. Jag märkte att Anna blev rätt så besviken över standarden, själv jämförde jag med de ställen jag bodde på i Kambodja för ett drygt år sedan och jämfört med dem var detta helt OK. Vi bestämde oss för att promenera genom staden för att på så sätt skaffa oss en bättre bild än vårt första intryck. Det kändes lite extra intressant och spännande då vi hört både plus och minus om Montevideo.

Fem minuter in i vår promenad (som skulle visa sig bli lång) kom solen fram bakom molnen och hela staden sken upp. Gröna alléer, rena trottoarer och massor av gatukonst var intryck som mötte oss. Vi gick ett par kilometer till stadens busstation och bokade där biljetter till Punta del Este dit vi skulle fara nästa dag, efter det gick vi till en liten restaurang och åt. Anna fortsatte med sina spanska potatisomeletter medan jag tog min femtioelfte hamburgare. Båda var nöjda och vi fortsatte vår gatupromenad ner mot stadens centrum, enda skillnaden var att det nu var med fulla magar. Affärer kantar stadens huvudgata och Anna skulle självfallet in i varannan, medan jag stod utanför och njöt av det vackra vädret. Arkitekturen är vacker och storslagen och påminner mycket om våra europeiska huvudstäder. Anna liknar staden vid Barcelona och jag får väl jämföra då jag till sommaren ska dit för första gången. Vi gick säkert nästan en mil under dagen och avslutade den på ett mysigt litet hak nere vid den gigantiska strandpromenaden.

Noterat 1: Utanför en port såg vi på långt håll en äldre tillsynes överförfriskad man vifta med en stor kökskniv framför ett långhårigt ungt par. Som tur var avvek paret efter ett kort meningsutbyte.

Noterat 2: Ölen smakar inte lika bra som i Argentina. Mindre kolsyra och lite sötare. Dock drickbar.

20-22 februari - Mar del Plata / Buenos Aires

Lördagsmorgon med strålande sol. Lite småtung i huvudet efter gårdagens/morgonens skrattfest med Broman. Efter frukosten gick vi till en av stränderna som låg någon kilometer från vårt hotell. Ryggläge och bokläsande även idag. Riktigt skönt att bara njuta av att vara ledig!

På eftermiddagen strömmade det till ännu fler till den redan rätt fulla stranden och vid klockan halv tre var stranden helt fullpackad. Detsamma gällde vattnet där de badande bokstavligt talat trängdes med varandra. Vågorna var som tidigare dagar höga och badvakterna blåste titt som tätt i sina visselpipor på badare som kommit allt för nära någon av de klippor som omgav stranden.

Även denna kväll spenderades på takterassen spelandes Letra-Mix, roligt och frustrerande. Anna och Broman är strået vassare än mig och Jo, men man lär sig hela tiden nya sätt att kombinera orden. Vid halvtiotiden (tidigt för att vara i Argentina …) gick vi ner till den närmsta stranden och ut på en stor pir där vi blivit rekommenderade en fisk-och skaldjursrestaurang. Vi mötte där upp med en svensk tjej som hette Cecilia som Jo träffat tidigare i Buenos Aires. Efter att ha väntat tjugo minuter på att ett bord skulle bli ledigt fick vi våra platser. Maten var riktigt god. Jag och Broman tog vitlöksgratinerade musslor medan damerna njöt av sin grillade tonfisk. Till efterrätt fläskade vi på med en glass som nog vägde närmare 400-500 gram toppade med sötad grädde, läckra frukter och rån med chokladsås. Jag pallade inte med att få i mig allt, medan Broman lyckades slurpa i sig precis allt och till och med slicka skålen ren. Vår sista kväll i Mar del Plata var till ända.
______
Söndag och dags för utcheckning. Vi packade ihop våra grejer och avnjöt en sista frukost på hotellet. Vid utcheckningen fick vi reda på att skatter inte ingick i de priser vi fått angivna oss då vi bokade rummen via Internet. Nu blev allt ungefär 80$ dyrare per rum, men det kändes ändå rätt överkomligt Vi spenderade dagen på stranden innan vi vid halvfyra tiden åkte taxi till busstationen och kvart över fyra avgick vår buss hem mot huvudstaden. Precis som senaste somnade vi omgående i de sköna liggsätena och vaknade drygt tre timmar senare och hann precis se den bensinmack och ranchbyggnad som utgör Samboronbom (osäker på stavningen) som omsjungs i Evert Taubes kända visa Fritiof och Carmencita. Vid 21-tiden kom vi fram och tog direkt en taxi hem till Broman och Jos fina lägenhet. Där vi spenderade natten efter att ha åkt förbi Venke & co. och hämtat upp en madrass. Kvälls/nattmålet intogs på en bra restaurang några kvarter från Bromans.
______
Måndag morgon och regnet hängde i luften över Buenos Aires. Jag snörde på mig löparskorna och gav mig ut på ett pass på en dryg halvtimme. Sista kilometern kom dock regnet och precis när jag kommit innanför dörren öppnade sig himlen. Frukostering med färsk frukt och gott bröd, och av Jo gott nybryggt kaffe kändes helt rätt efter min löprunda. Anna och jag väntade ut regnet och gav oss vid lunchtid iväg för att göra en utflykt med tåg till den vackra förstaden Tigre.

Efter en timmes tågresa, uppdelat på två kortare tågsträckor, var vi framme i Tigre. Regnet hängde i luften, men det kändes som om vi skulle klara oss. Efter att ha promenerat längs flodhamnen och spanat in flera fina äldre, aristokratiska byggnader gick vi och satte oss på en mysig restaurang i närheten av tågstationen. En äldre och mycket trevlig kypare envisades med att prata spanska med oss, varpå vi tittade på varande och nickade och log. Undrar vad han sa till oss egentligen … Anna åt spansk potatisomelett medan jag tog en saftig ryggbiff. Allt smakade mycket bra. Precis när vi bestämt oss för att gå ner till flodhamnen och ta en tur med någon av flodbåtarna för att se floddeltat så öppnar sig himlen på nytt. Denna gången är det på allvar och blixtar och åska omger oss. Vi hör bland annat en åskknall som varar i över tio sekunder … någon form av rekord. I alla fall för oss. Vi beställer kaffe samtidigt som vi överväger att flytta in i restaurangen, även om vi satt under tak. Vi stannade dock kvar utomhus under tak och tog fram våra böcker och läste i en dryg timma, innan regnet och åskan till slut avtog. Sen blev det en båttur i Tigres floddelta som i miljö närmast påminner om de miljöer man sett i Louisiana och Florida. Intressant men lite långtråkigt, om jag ska vara helt ärlig.

På kvällen blev det mexikansk middag på Krilles och Veronicas takterass på trettonde våningen med en mäktig utsikt över Palermos södra delar och över Buenos Aires centrum. Maten var grymt god, likaså ölen och sällskapet var det heller inget fel på. Kul att träffa Venke & gänget igen. Vid halv tre på morgonen gick vi hemåt för tre timmars välbehövlig sömn innan båten mot Uruguay skulle avgå.

18-19 februari - Mar del Plata

Strålande sol möter en när jag drar upp persiennerna. På med löparskorna och vips försvinner nästan fyrtio minuter av ens liv. Härliga fyrtio minuter kan tilläggas. Att springa i morgonljuset i dryga tjugo grader är svårslaget. Underbart att se staden vakna till liv och själv få bestämma vilket håll man viker av i nästa korsning. Ni som inte provat det borde verkligen göra det.

Frukost, sen iväg med buss i fyrtiofem minuter till en underbart lång och fin strand med riktigt fina stora vågor. Strandhänget var riktigt bra då det till en början var lite växlande molnighet som rätt snabbt övergick till strålande sol. Förutom att jag och Broman lekte en bra stund i vågorna lekte vi även i sanden och ritade stora figurer och vattendammar. Underbart att vara barn igen! Läste även en hel del under dagen och börjar nu närma mig slutet på Per Lindebergs mycket intressanta Döden är en man som ingående granskar styckmordet på Catrin da Costa, allmänläkaren Thomas Allgén, ”obducenten” Teet Härm och det politiska trycket som påverkade rättsväsendet och därmed domarna. Kan verkligen rekommendera den då det är både spännande, välskrivet och mycket bra läsning även om den ibland blir lite väl konspiratorisk i de politiska analyserna.

På kvällen blev det vin/öl och tilltugg samt Letra-Mix-spelande på vårt hotellrum. God pasta stod på kvällsmenyn. Återigen blev det en ganska tidig kväll och vi kom i säng kring tolvsnåret.

Regnsmatter och billarm väcker oss tidigt på morgonen och vi inser att det inte kommer bli någon dag på stranden. Vi dröjer oss därför kvar länge på hotellet och väntar ut regnet. Vi bestämmer oss för att satsa in oss på bio vid tretiden. Regnet avtar så småningom och vi ger oss av mot bion och då spricker himlen upp och vi ändrar återigen våra planer. Vi promenerar i solskenet och stannar på ett café och åter sen en riktigt god måltid på en bra restaurang där riktigt gott kött serverades. På kvällen spelade vi Letra-mix under stjärnorna och drack vin på hotellets takterass. Mycket mysigt. Vid halv ett gick Anna och Jo och la sig medan Broman och jag gick ut och drack drinkar och öl och hamnade till slut i en spelhall där vi spenderade en timme med bilsimulatorer och basketspel. Vid fyratiden kom vi sen hem rätt runda under fötterna.

Noterat: Här i Argentina är det inget konstigt eller ovanligt att hela familjer är uppe och umgås långt in på natten. Bland annat såg vi 4-5 åringar leka för fullt med sina föräldrar och kompisar efter klockan tre på morgonen. Rätt befriande och härligt att se att alla får vara med och umgås oavsett tid på dygnet.

16-17 februari - Mar del Plata

Aldrig har en fem timmar lång bussresa gått så snabbt. Vi sov i stort sett hela tiden i de breda och mycket sköna fällbara sätena. Jag vaknade till en stund strax efter halv sex då solen precis gått upp och trängde in mellan gardinerna (solen alltså inte jag …). Jag blickade då ut över ett mäktigt pampaslandskap som sträckte sig så långt som ögat nådde. Som västgötaslätten gånger hundra känns som en rättvis beskrivning. Väl framme tog vi våra packningar och gick ett kvarter innan vi påkallade en taxi som sen tog oss till hotellet.

Rummet var litet och vi hade vattenläckage i badrummet, så första intrycket var inte det bästa. Efter att vi påkallat detta för hotellpersonalen åtgärdades problemet direkt. Vi tog en liten tupplur innan vi gick ut för att äta frukost och kolla in området kring hotellet.
kändes att staden har puls och att det inte är någon liten kustby vi hamnat i. Staden är rätt nedgången och det märks att få, om än några, nybyggnationer skett efter Argentinas stora ekonomiska kris för snart tio år sedan.Den känns dock charmig och som en blandning av rivieran, Miami och Havanna. Eftermiddagen gjorde vi på stranden i växlande sol med molnighet och sisådär 23-24 grader. På väg hem kände jag att jag bränt mig i ansiktet trots att jag använde solskyddsfaktor (dock för låg, endast faktor 6). Lite matta i kroppen tog vi sen på kvällen en taxi ett par kilometer bort till en annan del av stan med fler restauranger. En rätt enkel trerätters middag vägdes upp av mycket gott vin och många intressanta diskussioner om bland annat genus samt arv kontra miljö. Kvällen var bra vilket var extra kul då det faktiskt var min och Annas ettåriga förlovningsdag. Efter det for vi hem och la oss ganska tidigt.

Onsdagsmorgonen inleddes med ett skönt löppass på dryga 35 minuter. Riktigt skönt att få röra på sig efter gårdagens vilodag från springandet. Tempot är fortsatt mycket lugnt(5:30-5:45/km), men känslan är bra, vilket är viktigast. I lurarna P3 Dokumentär om främlingsfientligheten inom EU. Mycket intressant lyssning, även om det inte känns som en nyhet, utan lite mer som ett konstaterande.

Frukostbuffén på hotellet är inte den största vi sett, men däremot riktigt fräsch och god. Färskpressad apelsinjuice och riktigt goda toast fyllde våra magar innan vi begav oss till stranden. Vi valde idag en annan strand, ca. en kilometer norr om var vi bor. Väldigt mycket folk på stranden, dock utan att man får känslan av att det blir trångt. Tog det riktigt lugnt med solandet efter gårdagens lilla överdos, därför blev det istället rätt mycket bokläsande och diskussioner mer plats för många skratt. Strandvädret denna dag var något varmare, men kanske lite väl blåsigt.

Sjön suger, heter det och det kändes verkligen efter en heldag i solen. En kort tupplur och sen en promenad till supermercado för inskaffande av kalla öl och lite vin. Uppe på hotellrummet korkades de ädla dryckerna upp och vi spelade några partier av det medhavda bokstavsspelet Letra-Mix. Riktigt underhållande och perfekt uppvärmning på kvällen. Sen blev det taxitur till samma område som kvällen innan. Den här dagen var maten bättre och det avnjöts förutom riktigt god pizza även en hel del tapasrätter. Noterade än en gång att servicenivån här i Argentina är på topp. Mycket trevlig personal i i stort sätt alla restauranger vi besökt.

Imorgon blir det ännu mer strandliv.

Noterat

* Det finns ett slags ”partybussar” som man kan hyra här och det verkar finnas två typer av dessa bussar. Den ena riktar sig till de danssugna vuxna och innefattar tung dansmusik och rökmaskiner och kör runt på gatorna medan det är fullt ös i bussen. Den andra riktar sig till de yngre barnen och kan bäst jämföras med ett födelsedagskalas på McDonalds. Skillnaden är den att det istället för Ronald McDonald är ett par snubbar som är utklädda till Spider Man eller Musse Pigg som underhåller barnen medan bussen far runt i den livliga trafiken. Och det mest anmärkningsvärda med denna sistnämnda kategori är att barnbussarna likt dansbussarna, kör runt mitt i natten och ”festar” på. Riktigt skumt och riktigt "trafikosäkert" och galet, men jävligt skrattframkallande”!

15 februari - Buenos Aires

30 minuters löpning fick inleda dagen. Skönt och kroppen känns bra, än så länge. Hoppas det håller i sig. Sen var det dags för utcheckning och vi passade samtidigt på att boka in tre nätter i slutet av vår semester (1/3-4/3) på samma ställe. Efter det spenderade vi en timme vid poolen innan vi begav oss iväg hem till Bromans.

Lunchen intogs på cafét Amenabar och var helt i sin ordning. En trevlig miljö som vi dröjde oss kvar i läsandes böcker en dryg timme efter avslutat lunchmål. Jag och Broman tog sen tunnelbanan till Retiro och införskaffade fyra bussbiljetter till Mar del Plata. Området kring Retiro kändes nedgånget och många utsatta och fattiga Buenos Aires medborgare syntes till. En sida av staden man ser så fort man rör sig med tunnelbana till någon av stadens olika delar. Väl hemma blev det slappande och lite öldrickande (lite tjatigt, men mkt öl blir det i värmen) medan vi väntade in Anna och Jo som varit och shoppat skor.

Bussen till Mar el Plata skulle avgå 02:00 och i väntan på den var planen att gå ut och äta rätt sent för att på så sätt vara riktigt trötta då vi klev på bussen. Nu blev våra planer hastigt ändrade då årets skyfall slog till över Buenos Aires. Det var i stort sätt meningslöst för oss att försöka ta oss utanför dörren, men Bromans löste det hela genom att beställa hämtmat i form av sushi, som någon stackars kille fick köra ut med i spöregnet. Sushin var helt OK. Efter det skulle vi ta en taxi till busstationen och höll inte på att komma dit då stora delar av staden översvämmats av kvällens skyfall. Vår taxichaufför trotsade vattenmassorna och plöjde igenom 15-25 cm djupa vattensamlingar och vi hann fram i tid till bussen. När vi väl kommit ombord på bussen kunde vi konstatera att bussens liggsäten såg riktigt bekväma ut och tio minuter in på vår resa hade vi alla somnat - Mar del Plata nästa.

14 februari - Buenos Aires

Inte fullt utvilad, runt klockan halv tio, vaknar jag men känner mig ändå rätt fräsch efter att ha grillfestat halva natten. Medan Anna ligger och drar sig i sängen byter jag om till löparkläder och pluggar i P3-dokumentär i lurarna. Under mitt dryga halvtimmeslånga joggingpass hinner jag lyssna igenom programmet om rasbiologins historia i Sverige. Mycket intressant och välproducerat program av Kristoffer Hansson. Få saker slår få jogga i fint väder och på en helt ny plats i världen. Ett perfekt sätt att upptäcka nya miljöer och se nya människor. Att sen ha SR´s eminenta dokumentärprogram i lurarna under tiden gör upplevelsen komplett.

Idag höll vi på frukosten och satsade istället på att äta ren rejäl lunch. Och jag kan väl så här i efterhand erkänna att den blev rätt rejäl. En mycket personlig kvartersrestaurang med namnet Las Cabras (”Getterna” på svenska) fyllde våra magar med riktigt mycket mat, till ett pris som var skrattretande billigt. För mig blev det ryggbiff med en jävla massa tillbehör medan Anna tog quesadillas med lax, brieost och ruccola. Båda var mer än nöjda och stapplade övermätta ut från restaurangen och mötte upp Broman och Jo för att bege oss till en annan del av Buenos Aires.

Efter att med paltkoma suttit på ett tunnelbanetåg kom vi fram till stadens centrala delar och tog en kort sväng förbi Casa Rosada (presidentpalatset) och gick sen in på en gata som aldrig ville ta slut. Överallt fanns försäljare och marknadsstånd. Inte så jättemycket som lockade, men Anna köpte några småsaker. Förutom stånd och försäljare fanns här även rätt fina loppmarknader och antikaffärer. Där gjordes flera stopp men inga inköp. Broman och Anna köpte sina dagliga glassar och diskuterade livligt hur goda smakerna var, precis som två barn som inte ätit glass på en halv sommar och får sin första kulglass. Efter någon timma är vi framme vid ett mysigt litet torg inramat av vackra byggnader och stora lummiga träd. Vi satte oss ned på en uteservering och drack lite kaffe, lite öl/vin och någon drink. Vi tittade även på ”tangodansbanan” som nyttjades av såväl gammal som ung. Det var underhållande men i mina ögon kändes dansen lite fånig och mekanisk med sina ryck, knyck och bensläpningar.

Halv nio möte vi upp Venke samt två av hennes kompisar, Mia och Sofia vid den franska restaurangen Petanque. En rätt så mysig restaurang med ett bra bemötande. Servicen var inte den bästa då man bland annat missade beställningar och kom ut med vinet efter att förrätten blivit serverad. Det man missade på serivcen tog man dock igen mångfaldigt på maten. En förrätt med havskräftsstjärtar och en tomatsalsa toppades med kobebiff och tillhörande sallad. Som köttälskare har jag länge velat pröva denna köttets Rolls Royce men har hemma i Sverige varit för dyr (ofta 1500-2000:-/kg) eller svår att få tag på. Här serverades vi dock detta delikata Wagyu-kött som under sin livstid fått en speciell maltdiet och behandlats extra väl. Jag har mycket svårt att se hur kött skulle kunna smaka bättre och ett samstämmigt ”mmmmmmmmmm” ljöd kring bordet efter första tuggan från de fyra av oss som beställde denna ljuvliga delikatess. Vid halv tolv bar det hemåt i taxi. Imorgon blir det utcheckning och på kvällen/natten avfärd mot Mar del Plata.

13 februari - Buenos Aires

Uppstigning klockan tio – utsövd, skönt! Kvart i elva ringer jag på Bromans port och han möter mig iprydd joggningsmundering. Vi tog sen en joggingtur på dryga 35 minuter. Det gick inte fort, men svettigt och skönt var det. Väl hemma väntade en skön kall dusch innan vi åt en god frukost på balkongen, som Anna inhandlat under tiden vi joggat.

Vid ettiden mötte vi upp med Bromans för att ta oss in till stans centralare delar (även om Palermo Hollywood ligger rätt centralt).
Vi tog först en lättare lunch på ett mysigt litet ställe alldeles i närheten av där Bromans bor, smakade riktigt bra. Efter det tog vi en taxi in till centrum. Väl där blev det en promenad på stadens mest kända kyrkogård där bland andra Evita Peron ligger begravd. Tror dock att argentinarna som var där ansåg att jag och Broman var snäppet för flamsiga för att befinna oss på en kyrkogård då många skratt varvades med fotografering framför morbida och roliga gravkryptor.

När vi klarat av kyrkogården blev det marknadsflanerande där Anna och Jo fyndade genom att köpa ”handgjorda” örhängen. Jag och Broman köpte endast lite vatten i värmen. Idag var temperaturen dock mycket bättre än gårdagens 32 grader. Skulle gissa på att dagens temperatur låg kring 27-28 grader, samtidigt som ett lätt molntäcke hindrade de varmaste solstrålarna från att tränga fram fullt ut.

Vi delade sen upp oss då jag och Broman inte var särskilt intresserade av att shoppa så vi begav oss hemåt med tunnelbana efter att ha inhandlat ett par lättpromenerade skor åt mig då mina fötter börjat värka efter löpning och promenader. Skorna var väl inte världens mest maskulina men det är bara bra att få bejaka sina mer feminina sidor. Fotvänligheten var dock mkt god.

På tal om feminina sidor gick vi på vår väg hem in på en frisersalong, då jag hade bestämt mig för att lätta på manen min som värmde på tok för mkt i den varma och fuktiga luften. Då frisören enbart pratade spanska fick Broman förklara för frisören vilken sorts frisyr jag önskade. Det kändes ungefär som 1982 då jag gick med mamma till frisören och hon bad frisören klippa mitt hår … 20 minuter senare och 18 pesos fattigare (36 kronor!!!) gick vi fårn salongen med en mkt snabbare och lättare frisyr. Vi firade min nya frisyr med att dricka ett par kalla öl på ett mysigt bar/café i närheten. Vi kunde båda konstatera att få saker är bättre än kalla öl när man är riktigt törstig.

Hem och byta om och ta en snabb dusch, sen iväg på asado(grillfest) hos Venke och Hanna Wallin. Vi var ett tiotal svenskar och fyra argentinare som avnjöt ruggigt goda hamburgare med alla tillbehör som finns på jorden + vin och öl då självklart (blir mkt öl i mina rapporteringar känner jag …). Vid halv fyra tiden känner Anna och jag att det är dags att tänka på refrängen så vi tar en taxi och kommer i säng vid kvart över fyra. Bromans då? Jo de stannade kvar minst någon timma till. De till skillnad från oss kan det argentinsak fest- och mattempot medan vi uppenbarligen är i uppbyggnadsfasen.

11-12 februari Madrid & Buenos Aires

Efter en tre och en halv timmes flygning från Arlandas till Madrid spenderade vi nästan sex timmar på Madrids gigantiska flygplats i väntan på att Iberias flyg skulle ta oss mot Buenos Aires. Vi tog hjälp av öl, vin och mat samt den nya Sherlock Holmes-filmen för att få tiden att passera lite snabbare. Rätt trötta klev vi 00:30 ombord på planet dom lyfte 01:15, en halvtimme efter utsatt tid.

Det här är första gången vi flyger med Iberia och jag måste säga att vi inte är särskilt imponerade av detta spanska flygbolag. En tillsynes oengagerad kabinpersonal och medioker mat var två punkter som kan nämnas. Nu var det en lång nattflygning, men nog borde de ändå kunna servera dryck med jämna mellanrum. Resan innebar mycket sömn även om en herre i sextiofemårsåldern som satt på raden snett framför mig hade en konstant torrhosta som kom med mellanrum på några minuter. Öronpluggar i, funkade dock perfekt. Efter över fem timmars sömn tittade jag sen på Tarantinos senaste, Inglourious Basterds som faktiskt var bättre än jag förväntat mig. Mycket bra skådespeleri och som vanligt när det handlar om Tarantino, ett överlag lysande filmhantverk.

Inflygningen över 13 miljonersstaden Buenos Aires var magnifik. Staden bredde ut sig och ville liksom aldrig ta slut. Lite sena landade vi sen på stadens internationella flygplats. Vi möttes av långa köer och lång väntan på bagaget. Efter någon timme satt vi ändå i en taxi på väg mot Palermo Hollywood (jo området där vi bor heter faktiskt så).

Framme vid lägenhetshotellet Atenea möttes vi av Broman och Jo och det var underbart att se dem för första gången på nästan åtta månader! Vi lämnade in vårt bagage, i väntan på incheckning och gick till ett mysigt litet café och avnjöt en lättare lunch och ett par kalla argentinska öl. Härligt att träffa kära vänner som man inte sett på länge och vi hade verkligen mycket att ta igen. Efter en runda på en lokal loppmarknad bestämde vi oss för att ta en liten siesta och sen gå och handla inför kvällens middag hemma hos familjen Broman på deras balkong.

Kvällen bjöd på många skratt och mycket god mat och dryck. Förutom läckra grönsaker åt vi ungsgrillad forell med vitlök och persilja med dryckestillbehör i form av rött-och vitt vin samt iskall öl. Vid halv ett tiden gick vi de fem kvarteren hem till oss och somnade som stockar. Vår första dag i Argentinas huvudstad Buenos Aires var till ända. En mycket bra dag.