14-15 februari Hoi An

Gamla pigga haggor och vitlöksmat
De gamla kvinnorna på stranden har blivit några av våra favoriter. Att dom är rätt jobbiga i sin iver över att få sälja godis och frukter har vi lätt att ha överseende för. En liten glasögonprydd gumma utan tänder som är 85 år har blivit vår favorit. Hon kommer och slår sig ned bredvid oss i smidig skräddarställning (!) och börjar prata med oss på pipig vietnamesiska. Hon är dock långt i från äldst bland strandgummorna, utan det finns en liten tant som är 95 år (!!!). Det ni, hemma hade hon säkert ruttnat bort på något sterilt ålderdomshem, men här jobbar hon fortfarande på för full. Bärandes på en korg med lite småsaker som soltörstande turister, mer eller mindre kan tänkas behöva.

Igår lyssnade jag på P1 Sommar med Björn Ulvaeus och Lars Winnerbäck. Båda dessa herrar var väl värda den timme som deras program tar att lyssna på. Framförallt den förstnämnda var riktigt intressant att lyssna till. Idag blev det ett par P3 Dokumentär som lyssnades igenom. Polismorden i Malexander och Åmselemorden. Båda är välproducerade och jag rekommenderar alla er som inte ännu lyssnat på denna radioserie att gratis ladda ned podversionerna på SR.se. Att promenera på en lång vit sandstrand med Public Service i lurarna är ren livsnjutning. Där och då mår jag som allra bäst kan jag lova er.

Jag har tidigare tjatat om maten och jag och Anna har fastnat för ett ställe som heter Café Can, och ligger beläget vackert vid floden som rinner igenom Hoi An. Deras vitlöksrätter (typ alla ...) är ljuvliga med en rejäl överdos av vitlök. Igår var inget undantag utan både jag och Anna njöt av gott rött vin, vitlöksbröd, krabbsoppa, och färska stora räkor som frästs tillsammans med vitlök. Denna välsmakande måltid avslutades med två goda citrondrinkar. Lite runda om fötterna, men förbannat nöjda styrde vi våra cyklar hemåt i den varma vietnamnatten.

Jag har tidigare nämnt att Anna har sytt upp en herrans massa kjolar och klänningar hör i Hoi An. Jag måste även erkänna att även jag har sytt upp en del. Två kostymer, två skjortor och tre slipsar har det blivit. Allt har kostat mig 144 dollar, utan att pruta ett enda dugg. Överlag är jag nöjd och hoppas så vara även när jag kommer hem till Sverige och ska bära dem på fester och kanske på något jobb.

Imorgon (måndag) beger vi oss ner till Saigon för att där spendera en natt, innan Anna på tisdag kväll flyger hem till Sverige. Jag kommer däremot att stanna i Saigon till onsdag och sen ta mig till Bangkok, för att där spendera torsdagen innan min hemfärd mot Sverige sker på fredag. Känns konstigt att min resa börjar närma sig sitt slut. Som det känns just nu hade jag gott och väl kunnat stanna ett par, tre veckor till i Sydostasien.