13 maj 2009
Mara som blev halv
Jag må vara helt jävla dum i mitt stora huvud (det är över medelstort i alla fall). För mindre än fyra månader sedan gick mitt ledband i min vänstra fot (vid ankeln) av och jag är redan, mot alla odds, igång och springer lite lätt. Mitt stora mål i år var att springa Stockholm Marathon som går av stapeln den 30 maj. Självfallet så krossades mina marathondrömmar i och med min ledbandsskada i januari, men jag har nu reviderat den litegrann. Jag har nu, efter att ha känt på min fot i 6-7 löppass nästan bestämt mig för att ändå ställa upp i Stockholm Marathon den 30 maj. Nu kommer jag inte springa hela loppet då jag vet att min fot inte håller för det. Tror heller inte att mina knän klarar att bära upp min, just nu, allt för tunga kropp i över fyra mil. Därför har jag bestämt mig för att försöka springa halva loppet, dvs. springa en halvmarathon. Jag har ännu inte bestämt mig 100% men just i skrivande stund så lutar det åt att jag hasar mig runt de 21 kilometerna om två och en halv vecka. Kom och heja på mig vettja :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Låter som om det är en lite för lång sträck att springa, så tätt in på en så allvarlig ledbandsskada. Men det kan du bara själv känna. Spring försiktigt :)
/Nickan
Jag tycker att du är cool som ger dig på det. Håller tummarna för att det håller!
Du får åka upp med mig, bara så du vet. :)
/Mange
Ibland är det ok att vara lite lat.
/Johan
Hejja Borw! Hejja Borw!
Skicka en kommentar