... är det jag känner när jag precis sett SVT´s ypperliga dokumentär om Grunden Boys. För er som inte känner till det så är Grunden Boys ett fotbollslag där spelarna har något form av funktionshinder och/eller psykiska handikapp. Det är en härlig och varm glädje som sprider sig i hela min kropp när jag ser dessa lyckliga fotbollspelande killar och tjejer som älskar fotbollen och gemenskapen. Stjärnan i laget är nr 10 Tony Bäregård. Denna personlighet är så underbar. Han är lite lagom divig samtidigt som han hela tiden har glimten i ögat. Passar aldrig bollen och skjuter så fort han får tillfälle.
SVT är tamejfan viktigare för svensk media än vad man ibland tänker på. De producerar dokumentärer och dramer om den lilla människan, människan som avviker och den som är annorlunda. Fortsätt med det och lyssna inte allt för mycket på mediabruset som omger oss i form av programtrender där den ena är sjukare och obegripligare än den andra. Hellre att ni(SVT) är politiskt korrekta och vågar "tvinga" in program som tar upp mångfalden. Grunden Boys är en dokumentär ni inte får missa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har inte sett hela Grunden Boys-dokumentären, men jag har sett delar av den och jag tycker att det finns mycket som påminner om ett basketlag från Södertälje: BK Losers ...
Min bror råkade fälla Tony #10 inne på Bengans i Göteborg något år sedan. Det sa bara brak! Johan blev livrädd och trodde han slagit ihäl sig. Men han hoppade bara upp och skrek -Kolla dom har han Elviiis Presssleyyyy!
Skicka en kommentar