En knuff i rätt riktning?

Nyheten att Barack Obama mottar Nobels fredspris har delat kritikerna. Dels har vi de som tycker valet är genialt och ett bra sätt att sätta press på Obama (och USA) i hans framtida utrikespolitik. Och så har vi de som anser att Obama är helt fel pristagare och syftar då främst på att en man som driver två krig, de Irak och Afganistan, inte kan få ett pris för att man verkar för fred. Jag personligen ställer mig någonstans mittemellan. Min första känsla var att det kändes konstigt att en president som inte ens verkat i ett år och ännu inte genomfört särskilt mycket, även om han påbörjat en hel del, får detta prestigefyllda pris. Nu när det gått ett par dagar så kan jag se mer positivt på priset och hoppas att Obama främst ser till att verka aktivt för en fredlig lösning i Mellanöstern och där, som första president på länge sätter press på Israel att ta sitt ansvar i den blodiga konflikten.

På hemmaplan i USA, rapporterar medierna om Obamas fredspris med stor förvåning. Dels beror detta säkert på att han suttit kort tid på sin post, men också på att hans popularitet dalat under sommaren och nu under senhösten i och med flera impopulära beslut kring de amerikanska sjukvårdsförsäkringarna, och det faktum att lågkonjunkturen fortfarande är stark i USA´s 50 stater. Det ska bli intressant att se om Obamas senaste utspel kommer öka hans popularitet hemmavid? Utspelet jag talar om är hans löften om att ge homsexuella ökad rätt. Exemplet som ges är att på sikt tillåta öppet homsexuella inom militären, vilket idag är förbjudet i amerikansk lag!!! När man får reda på såna saker om världens ledande marknadsekonomi och demokratiska stat så inser man att en president som Obama inte kom en dag för tidigt. Sen har han mycket mer att bevisa. Både på hemmaplan och internationellt. Ska bli mycket intressant att följa hans resa.