Parga - över förväntan

En vecka kan kännas som lång tid och en vecka kan kännas som väldigt kort tid. Jag och min kära har nu spenderat en härlig vecka tillsammans i Parga, som ligger på Greklands västkust. För mig var det första besöket i Grekland på över tio år. Mina tidigare besök i Hellas har varit sköna solupplevelser, men egentligen inget mer. Därför var mina förväntningar därefter inför den här resan. Resan blev riktigt lyckad!

Aldrig förr har jag vandrat genom olivskogar. Olivskogar som famnar om dig samtidigt som solens strålar löper genom trädkronorna och ger dig värme på samma gång som den ljumma medelhavshöstluften smeker din svettiga panna. Stränder och byar är precis lika vackra som på alla de greklandsvykort man matats med sen barnsben. Vatten som är så lent ljusblått och salt, i denna vackra bölja såg vi även ett stim med delfiner. Inte första gången jag har lyckan att se dessa vackra djur, men den här gången var de riktigt nära vår båt och därför var mötet extra spännande. Delfinmötet fick sätta punkt för en underbar utflyktsdag med stopp på öarna Paxos och Antipaxos.

Nu till det som kanske var allra bäst med hela semestern, maten. Det grekiska köket med alla sina små rätter tilltalar min gom och alla mina smaklökar. Fräscha nyplockade grönsaker, läcker vitlök och ostar från ortens bönder. När allt sen inramas av trevliga och lagom återhållsamma värdar och vackra miljöer har i alla fall jag svårt att se hur en matupplevelse kan bli mer komplett än så här! Grekisk kokbok är inhandlad och det är ingen vild gissning att det kommer lagas en hel del grekisk mat här hemma den närmsta tiden.

Som ni kan läsa är superlativen många, och faktum är att vi är mer än nöjda med vår greklandsvecka och Parga rekommenderas varmt. Fler bilder från semestern kan nog dyka upp senare under veckan.

Summeringen är enkel. Parga rekommenderas varmt!

Streckkod 729XXXXX

Varje dag byggs nya byggnader på ockuperad palestinsk mark. Byggherrarna är israeliska företag och de som bosätter sig på marken är israeler från samtliga klasser. Bland annat bor där bönder, säkert en och annan lärare men även landets utrikesminister Avigdor Lieberman är bosatt på ockuperad mark, närmare bestämt i Nokdim. Dessa bosättningar (och övriga bosättningar på Västbanken och i Gaza som tillkommit efter 1967) bryter mot internationell rätt. Detta sker samtidigt som Israel systematiskt fortsätter att bryta mot FN konvention efter FN konvention. Detta håller tamjefan inte! Israel utger sig för att vara en modern demokratisk stat (enligt dem själva, den enda i Mellanöstern) men då bör man också agera som en sådan!

Vad kan vi göra för att visa vårt missnöje med denne "enda" mellanösterndemokrati? Jag har under de senaste åren avstått att köpa israelisk frukt och har i dagarna även börjat bojkotta övriga israeliska livsmedel. Detta är enklare än man kan tro då man på streckkoden kan se om en vara är från israeliskt territorium. Siffrorna 729 i början av en streckkod anger att varan/produkten är från just Israel. Ni får göra som ni vill, jag vet vad jag gör och det är att kolla streckkoder.

Blå, blå vindar och inte lika många vattenbrunnar i tredje världen

Skattesänkningar för de allra rikaste samtidigt som vi minskar vårt bistånd ... när ska folk vakna?!

Ett litet litet litet problem som skjuts på

Vi har nu bott i vårt radhus i lite drygt två månader. Till radhuset hör en liten gräsplätt, som är ungefär lika stor som en kubbplan (ca. 6x12 meter). Gräset på denna yta växer så inihelvete och jag får lite panik över att jag inte hunnit (läs: tagit mig tid) klippa gräset på snart tre veckor. Nu har det vuxit sig riktigt långt vilket i sig gör klippningen svårare då vår klena lilla svanenmärkta elgräsklippare inte klarar längre och tätare gräs. Lägg sen till att gräsuppsamlaren är modell mindre och behöver tömmas fyra gånger under en klippning. Sen har vi problemet var vi ska tömma gräset ... sen kan det vara bra att klippa två gånger när man ändå är igång och klipper så att man får med alla långa strån som missades vid första klipprundan, ja ni hör! Det är ingen lek att vara fastighetsägare. Jag tycker synd, riktigt synd om de som har villagräsmattor. Fy fan! Funderar på att plantera mossa istället för gräs. Undrar vad grannarna skulle säga då, när mossan sprider sig över på deras fina gräsmattor och stenläggningar.

Fortsättning följer ...

Allt mindre nationalist

Såg Malta spela fotboll mot Sverige på teve idag och jag kände nästan ingenting. Med "kände" så menar jag känslor för Sverige som lag, som nation. Vad har jag gemensamt med Mellberg, Isaksson och Svensson, mer än att vi förmodligen sett på samma barnprogram, läst samma serietidningar och gått i ungefär likadana skolor? Jag blir för varje år som passerar allt mindre nationalistiskt lagd. För mig blir Sveriges landslag i olika sporter mer som ett lag bland andra lag, men med den skillnad att tröjorna är gula istället för röda, vita, gröna eller blå. Jag identifierar mig också mindre med "svenska" intressen i utlandet.Jag minns när det var annorlunda. Jag minns en tid då en SAAB eller Volvo i en amerikansk film kunde få det att dunka i bröstet på mig. Tänk, där åkte minsann den där skådespelaren runt i en svensk bil och det var ju riktigt bra ... för bilen var ju svensk. Eller när jag på någon utlandsresa gick förbi ett IKEA-varuhus eller en H&M-butik. Någon form av stolthet kunde jag då nästan alltid känna. Så känner jag inte längre, inte alls faktiskt.

Hela nationalistfenomenet bygger på en sak och det är igenkänning. Är det så att jag inte längre känner igen mig i det som är "svenskt"? Och vad är "svenskhet" egentligen? Det är snarare frågor jag numera ställer mig. Det gjorde jag inte förr. Kategorisering är ofta lätt men sällan rätt. Jag vet i alla fall att jag hellre ser mig själv som internationalist än som svensk. Men även det blir ju en kategorisering, om än inte lika snäv.

40 piskrapp för en bralla

Lubna al-Hussein. Så heter hon. Sudans främsta kvinnorättskämpe som nu prövar landets lagstiftning genom att göra något som i Sudan är mycket skamligt, hon bär byxor. Polisen anhöll henne den 3 juli och just nu är hennes fall uppe i huvudstadens Khartums domstol. Lagen säger att en kvinna som bär byxor ska straffas med minst 40 piskrapp, vilket är det straff som troligen väntar Lubna.

Lubna - en modig kvinna som prövar det sudanska patriarkatets ,till synes, orubbliga makt. Rättegången är oerhört viktg på många plan och det är av största vikt att omvärlden inte tittar bort, utan följer utgången av denna makabra tillställning. Kanske, bara kanske, kan även det sjukaste av samhällen förändras om tillräckligt många ställer krav och synliggör dessa sanslösa orättvisor som omger oss.

Ren Idrott ... lägg ner

Magnus Hedman fälldes idag för ringa dopningsbrott och straffet blev 30 dagsböter á 180 kronor. En struntsumma för det fd. fotbollsproffset och landslagsmålvakten. Däremot är straffet en STOR skam för varumärket och personen Magnus Hedman. I mina ögon kan verksamheten Ren Idrott som arbetar mot dopning och droger lägga ner hela sin verksamhet. Affischnamn som Nylander och nu Hedman har varit de sämsta pelare man kunnat ha och organisationen tar nu "krafttag" och sparkar Hedman. Jag säger att detta är ett tomt slag i luften! Riv skiten och bygg nytt! Släng varumärket Ren Idrott åt helvete, byt ut de personer som rekryterat dessa så kallade förebilder och börja om från början. Denna gången utan rötägg!