Män som hatar kvinnor - filmen

Boken överraskade mig och fullkomligt kopplade greppet om mig en semestervecka sommaren 2007 och nu var det dags för filmen. Vilka förväntningar kan man då rimligen ha, när nordens mest lästa roman (bland moderna verk) blir till film? Mina förväntningar var väl egentligen varken höga eller låga, utan jag förväntade mig en habil svensk kriminalfilm. Nu efter att ha sett filmatiseringen av Män som hatar kvinnor vet jag att det blev bättre än förväntat. Varför, kan man fråga sig. Jag försöker nedan förklara just det.

Skådespelarna
I en av huvudrollerna ser vi en känd och kanske, i svensk film, överanvänd, Michael Nyqvist medan den andra huvudrollen spelas av Noomi Rapace, som mer är känd på Sveriges teaterscener än för sina filmroller. Den sistnämnda spelar den komplexa Lisbet Salander på ett mycket övertygande sätt. Även birollerna är välcastade och speciellt Peter Andersson (alltid så jävla bra) och Sven-Bertil Taube briljerar.

Miljöerna
Producenterna har lyckats med att hitta rätt platser för att sen låta regissören levandegöra de platsern som historien utspelar sig på. Den med något så när lokalkännedom kommer känna igen Gnesta (som får agera Hedestad) och bron mellan Strängnäs och Enköping , som i filmen har en mycket viktig funktion.

Fotot
Proffsigt och ljussatt på helt rätt sätt. Hela bildproduktionen är proffsig och står sig internationellt.

Regin
Niels Arden Oplev som tidigare bland annat regisserat den utmärkta danska teveserien Mordkommissionen vet hur man skapar stämning och han lyckas utmärkt med att få alla skådespelare att dra åt samma håll.

Filmen är två och en halvtimme lång och det är ett riktigt bra drag då det innebär att det viktigaste från boken finns med i filmen. Jag ser fram emot filmatiseringarna av de två andra böckerna i Millennium-trilogin. Dessa visas på SVT nästa jul, men släpps även på DVD i december.