Saxa eller floppa ... jag väljer det förstnämnda

Jag minns somrarna mellan 1985-1987 mycket väl. Jag och min bästis Nicke byggde en egen höjdhoppställning som vi ställde ut på gräsmattan utanför mitt föräldrarhem. Jag och Niklas hoppade och hoppade hela somrarna långa. 120cm, 125 cm, osv. ända upp till 145cm. Inga höjder att tala om tänker ni, men ta då i beaktning att vi saxade över dessa höjder och att vi inte var äldre än 10-12 år gamla.Vi sprang från tidig morgon när daggen låg som en våt hinna över gräsmattan. Visst var det så att vi halkade ibland, och visst var det så att vi var tvungna att flytta runt vår höjdhoppställning för att gräset blev uppsprunget där vi ställde ställningen. Men ingen klagade, inte ens min far som var mycket mån om sitt gräs. Min vän Nicke och jag pratade om det häromdagen, och skälet till denna tålmodighet hos min far var att han älskade friidrott och därmed lätt oss hoppa ifred. Även om det förstörde hans kära gräsmatta. Det är kärlek det ... till friidrotten ;-)