P3 Dokumentär

Har nu lyssnat igenom samtliga avsnitt av P3-dokumentär och jag måste säga att det är med stor spänning och förväntan jag ser fram emot de nya avsnitten som kommer sändas nu i sommar.

Jag har aldrig tidigare lagt någon vikt vid radiodokumentärer men har helt ändrat uppfattning.
Fredrik Jonsson och Kristoffer Hansson presenterar och penetrerar nutidshistoriska händelser genom en mycket skicklig berättar och intervjuteknik. Man är 100%-igt i deras värld från programmens början till slut. Hur många dokumentärer lyckas med detta?

Det starkaste avsnittet hittills (även om alla avsnitt håller en hög kvalité) är det om diskoteksbranden i Göteborg. Mitt hjärta berördes så starkt att jag inte först märkte att tårarna rann ned för mina kinder, när barn, föräldrar och brandmän från branden berättar om hur det gick till och de känslor man hade och har. Kan vara en av de tre bästa dokumentärer, alla kategorier, som jag någonsin sett eller hört.

Här kan du lyssna på tidigare avsnitt av P3 Dokumentär eller ladda hem programmen som MP3-filer.

Bra låt

Ruby´s arms med Tom Waits är en jävligt bra låt. Tänkte bara att ni skulle få veta det om ni nu inte visste det.

Härlig löprunda i vacker miljö

48.34, så länge var jag ute och sprang i sommarkvällen nyss. 10 kilometer klarades av på denna tid, vilket jag är mycket nöjd med. Löpning i försommarens natur är kanske topp fem upplevelser jag vet. Ni som inte prövat det borde göra det! UUUUUUUNDERBAAAAART!

Plask!

Har nu badat två dagar i rad. Igår i insjön Tullarn (ca. 20 grader) och idag i Östersjön (ca.17 grader). Härligt med svalkande vatten i denna hetta. Tur att man inte sprang maran ...

Sol, vind (nåja) och vatten

Det bränner i hela mitt ansikte. Jag har varit ute i solen hela dagen. Aj, aj, aj ... varför lär man sig aldrig, att man ska smörja in sin lekamen alternativt ta sig till skuggigare platser lite tidigare än man alltid gör dagar som denna? Oavsett vilket så kändes idag som sommarens startskott för mig. Skanssundets Skärgårdskrog mättade min strupe och mage. Doppet avstods dock, vilket var lite fegt, men jag lovar att bada till helgen ... om vädret håller i sig.

Välkommen sommaren!

Den inskränktes rädsla visar sig

Jag kommer från en liten ort utanför Södertälje som heter Enhörna. Enhörna är en oas, en lantilg idyll som på många ställen målar upp en miljö som för tankarna till Astrid Lindgrens värld. Där bor ca. 2500 personer och man har en skola, Vallaskolan, där elever mellan årskurs 1-6 huserar om dagarna. När man når upp till årskurs 7 så börjar man i Ronnaskolan, där man går till och med det att man börjar gymnasiet.

Vallaskolan är en skola där i stort sett alla barn kommer från familjer som har det relativt välbärgat. Mångkultur lyser med sin frånvaro. Att valkretsen här ute är mörkblå, kanske inte är särskilt förvånande och häromdagen fick jag en bekräftelse på att begreppet mångkultur endast finns som ett begrepp ute i kära gamla Enhörna och att rädslan för yttre påverkan är stor!

En kollega till mig har barn som till hösten börjar årskurs 7 i Ronnaskolan. Jag påpekade för henne hur bra det var för mig och mina klasskamrater när vi 1988 började sjuan i denna skola. Att få bryta av den skyddade miljö som Enhörna står för, och som ung tonåring få möta människor från flera andra kulturer där kidsen har en helt annan bakgrund än en själv. Min kollega påpekade att hennes barn såg fram emot att börja Ronnaskolan, men att ingen av klassens flickor valde att börja Ronnaskolan, utan hade "valt" andra skolor!!! Jag höll på att tappa hakan! Dessa flickor har inte valt detta, det är deras inskränkta, rasistiska, fördomsfulla och framförallt rädda föräldrar med en stor okunskap om vad som väntar deras döttrar som "väljer" att deras ungar minsann inte ska gå med svartskallarna i Ronna ...

Jag blir så ledsen och besviken. Att försöka skydda sina barn genom att försöka parera och ducka för verkligheten och de kulturer som den rymmer, är bara skrämmande och gör dessa flickor illa. Ungdomarna från Enhörna har tidigare fått en bra mix genom att slussas in i verkligheten när de i sjunde klass lär kanna nya klasskamrater från andra kulturer än den som de själva tillhör, ute i "trygga" Enhörna.

Min fråga är därför: Är det alltid bra med fríheten att kunna välja vilken skola ens barn ska gå i? Är mkt osäker på det. Kanske om det främjar mångfalden kan det vara motvierat. Men inte som det är för flickorna i Enhörna, där deras föräldrar snarare försöker bevara den miljö som barnen är vana vid, ett sånt samhälle gangnar ingen, förutom de som är rädda och vill bevara sitt revir.

Varmt, svettigt och nöjd

Så kan jag bäst beskriva Brolöpet igår. Jag hade ett uppsatt mål på att klara att springa under 38 minuter, vilekt jag klarade! Min sluttid i mål blev 37.27, vilket jag är nöjd med. Nästa lopp blir Violloppet i Flen och efter det Trosa Stadslopp, där vi kommer vara ett gäng som springer för Borv IF.