Jag kommer från en liten ort utanför Södertälje som heter Enhörna. Enhörna är en oas, en lantilg idyll som på många ställen målar upp en miljö som för tankarna till Astrid Lindgrens värld. Där bor ca. 2500 personer och man har en skola, Vallaskolan, där elever mellan årskurs 1-6 huserar om dagarna. När man når upp till årskurs 7 så börjar man i Ronnaskolan, där man går till och med det att man börjar gymnasiet.
Vallaskolan är en skola där i stort sett alla barn kommer från familjer som har det relativt välbärgat. Mångkultur lyser med sin frånvaro. Att valkretsen här ute är mörkblå, kanske inte är särskilt förvånande och häromdagen fick jag en bekräftelse på att begreppet mångkultur endast finns som ett begrepp ute i kära gamla Enhörna och att rädslan för yttre påverkan är stor!
En kollega till mig har barn som till hösten börjar årskurs 7 i Ronnaskolan. Jag påpekade för henne hur bra det var för mig och mina klasskamrater när vi 1988 började sjuan i denna skola. Att få bryta av den skyddade miljö som Enhörna står för, och som ung tonåring få möta människor från flera andra kulturer där kidsen har en helt annan bakgrund än en själv. Min kollega påpekade att hennes barn såg fram emot att börja Ronnaskolan, men att ingen av klassens flickor valde att börja Ronnaskolan, utan hade "valt" andra skolor!!! Jag höll på att tappa hakan! Dessa flickor har inte valt detta, det är deras inskränkta, rasistiska, fördomsfulla och framförallt rädda föräldrar med en stor okunskap om vad som väntar deras döttrar som "väljer" att deras ungar minsann inte ska gå med svartskallarna i Ronna ...
Jag blir så ledsen och besviken. Att försöka skydda sina barn genom att försöka parera och ducka för verkligheten och de kulturer som den rymmer, är bara skrämmande och gör dessa flickor illa. Ungdomarna från Enhörna har tidigare fått en bra mix genom att slussas in i verkligheten när de i sjunde klass lär kanna nya klasskamrater från andra kulturer än den som de själva tillhör, ute i "trygga" Enhörna.
Min fråga är därför: Är det alltid bra med fríheten att kunna välja vilken skola ens barn ska gå i? Är mkt osäker på det. Kanske om det främjar mångfalden kan det vara motvierat. Men inte som det är för flickorna i Enhörna, där deras föräldrar snarare försöker bevara den miljö som barnen är vana vid, ett sånt samhälle gangnar ingen, förutom de som är rädda och vill bevara sitt revir.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Intressant frågeställning. Tycker "tappa hakan" är ett något starkt vukabulär i sammanhanget. Jag tycker inte det är konstigt.
Framförallt tror jag att Ronna idag och Ronna för 20 år sedan, då du lämnade idyllen, inte har särskilt många likheter.
Att kunna välja skola har man kunnat i över 50 år, men då har det kostat. Att "alla" får möjligheten idag tycker jag känns rätt och riktigt. Om viljan finns att göra bra ifrån sig i skolan är det fel att en stökig miljö sätter käppar i hjulet.
Jag som kommer från en helt annan del av Sverige men som umgåtts med er från Södertälje i över 10 år, varför har inte jag träffat någon av era vänner som bor i Ronna någonsin?
Ronna var då (i slutet av 80-talet) en av de mest omskrivna skolorna och hade betydligt mer problem än den har idag (allt annat än "idyll"). De senaste 5-6 åren har skolan däremot utvecklats till en av de bättre skolorna i Södertälje (mätt i förbättrat studieresultat). Skolan har bland annat deltagit i flera uppmärksammade projekt om varit skolan till nytta (bla Mentor Sverige, Unga Forskare, mfl).
Att det är vanligare idag att byta skola än tidigare, är ett faktum, i och med bla friskolereformen. Som både bidragit med postiva effekter- såväl som negativa. Det jag försöker peka på här är den "skyddade miljö" som föräldrar överskattar, vilket senare i livet inte kommer komma dessa flickor till gagn när vi kommer till social tolerans. Däremot kan det mycket väl som du antyder, innebära att de får något bättre studieresultat, än vad de fått om de gått i ex. Ronnaskolan.
Om du med vänner från Ronna, menar nära vänner med en Assyrisk/syriansk bakgrund eller finsk bakgrund så är det mycket riktigt så att vi inte har några riktigt nära vänner med denna bakgrund. Om det beror på kulturskillnader, eller att vi inte byggde något direkt nära vänskapsband under högstadietiden är svårt att svara på. Det jag däremot kan svara på är att jag uppfattar det som att vi som kom från Enhörna har (och hade) en större tolerans (mindre rasism och rädsla) gentemot invandrarkulturerna än elever som t ex kom från Järna och Nykvarn, där man inledde sin skolgång i Södertälje först vid gymnasieåldern (pg a att man hade högstadie på dessa orter). Detta tror jag är direkt kopplat till att vi från Enhörna umgicks med elever från dessa invandrargrupper och det hela blev väldigt avdramatiserat.
"Tappa hakan" är ett kraftord som inte bör användas i första taget.
Annars tycker jag att ditt inlägg är bra, Henkan!
Jag känner igen mig på pricken i det borv skriver, kanske beror det på att jag diskuterat ämnet tidigare med borv ...
Här ställs ju valfrihetsproblematiken på sin spets: visst, det är alltid schysst att få välja själv och jag tror att den det gäller ofta tar det bästa beslutet, men om många gör val som inte är till gagn för samhället i stort - vem tar då ansvar?
Liksom borv ser jag min högstadietid som en merit, en erfarenhet, en bra kurs i verkligheten. Vore kul om fler föräldrar valde den typen av kunskap åt sina barn.
Sen när blev "tappa hakan" ett kraftuttryck/kraftord ... ;-)
Inlägget är inskickat som insändare i LT ("Länstidningen"). Jag har där ändrat en del (dock inte angående innehållet och min syn på saken, men använt ett annat uttryck än "Tappa hakan". Dock inte för att det skulle vara för starkt, utan snarare att det känns föråldrat och inte som en del i min vokabulär.
Ska bli intressant att se om LT publicerar eller ej.
Nu vet jag att du ganska ofta skjuter från höften när du presenterar diverse argument men
att en skola utvecklats till en av de bättre skolorna (mätt i förbättrat studieresultat) säger egentligen ingenting. Den kan forfarande vara sämst.
För att åter knyta an till möjligheten att kunna välja skola så får vi hoppas att det håller i sig tills dina barn ska börja högstadiet. Då kan ju du välja Ronna åt dem så att de får samma fina förutsättningar som du. Det kanske inte är möjligt annars. Fast ni kanske har avsikten att flytta dit? Jag tror inte rasism skapas genom att inte gå i skola med folk med annorlunda hudfärg och bakrund. Jag tror också att man träffas "över gränserna" genom föreningsliv och gemensamma vänner i större utsträckning idag än vad ni uppenbarligen gjorde för 20 år sedan. Min teori är att rasism utlöses av en svag individ, negativa händelser kombinerat med miljön hemmifrån.
Att det sedan är föräldrarna och inte eleven som gör skolvalet kanske är olyckligt. Men är man 12 år förväntas man bara veta VAD man behöver studera så man vet vad man ska göra resten av sitt liv. Inte VAR man ska göra det.
Nej, Ronna är inte den sämsta skolan, och kanske är det just det som du pekar på som är problemet. Ronna som stadsel är ansedd att vara en stökig sådan. Vilket dock inte automatiskt innebär att skola är det. Ronnaskolan ses som en ganska så bra skola i Södertälje kommun. Detta om man ser på den mediabevakning som är och de satsningar som gjorts/görs. Detta kan du bolla med vår gemensamme vän som arbetar inom skolan i Södertälje kommun om du skulle tivla på mina uppgifter.
Jag skulle mer än gärna låta mina barn gå i skolan i Ronnaskolan, och så hoppas jag självfallet att andra kulturer vågar sig ut till Enhörna. Vilket visat sig svårt både ur ekonomisk synpunkt (dyra huspriser, för det finns ju inga hyresrätter), men även på den intolerans man uppvisat under vår uppväxt och som jag upplever finns djupt rotad hos många där ute.
Håller med dig Mr. Andersson om att det är olyckligt att föräldrarna gör valet. Men i föräldraskapet ingår att göra vad man tror är bäst för sitt barn. Och det är här jag tror man tar för många genvägar. Man drar, precis som du gjorde, en slutsats och förutsätter att saker och ting är på ett visst sätt. Ronnaskolan är inte en dålig skola per automatik, bara för att området på kvällen är en orolig plats.
Om jag flyttar ut till Enhörna någon gång i framtiden så vill jag mycket gärna engagera mig i den lokala politiken där ute. Just nu är medelåldern bland enhörnapolitikerna allt för hög och de är, trots olika partitillhörighet, allt en allt för homogen grupp.
Hämtat från nätet. Källa: Skolverket/SALSA år 2006
Om vi börjar med vår första indikator, nämligen andel elever i nionde klass som uppnår
utbildningsmålen, ser vi att det finns stora skillnader mellan dessa tre skolor. Hovsjöskolan befinner
sig i ett klart bottenläge, som förvärras avsevärt under den analyserade perioden. Ronnaskolan hade ett
helt annat utgångsläge och 1998 uppvisade skolresultat som låg 6 procentenheter över
riksgenomsnittet, men sedan dess har Ronnaskolan upplevt en spektakulär nedgång. Mellan 1998 och
2004 försämrades skolresultatet för niondeklassare med 30 procentenheter!
Tråkigt att skolans niors resultat gick ner med så mycket som 30%mellan 1998-2004, men efter det har det troligtvis inte fortsatt neråt om man ska tro de lyckade satsningar som skolans förre rektor Patrik Derk initierade.
Så sent som 2005/2006 nominerades skolan för Spira-priset, som är ett pris som delas ut för att premiera framgångsrikt utvecklingsarbete.
Saxat från Myndigheten för skolutveckling (www.skolutveckling.se)
"Ronnaskolan är en F-9 skola och har idag ca 600 elever. Skolan är unik när det gäller elevsammansättningen. Ungefär 70 % av eleverna tillhör den assyrisk/syrianska folkgruppen. Ronnaskolan har, efter att i flera år ha varit en ”problemskola” med ett dåligt rykte och negativ uppmärksamhet i massmedia, äntligen vädrat morgonluft ... Ronnaskolan är idag på god väg att bli Södertäljes bästa skola ..."
För hela texten: http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_vardegrund/krankande_behandling/skolexempel/visningssida_skolexempel/?contentId=2317
Ronnaskolans uppmärksammade rektor Patrik Derk ansågs ha lyckats så bra med utvecklingen av Ronnaskolan så att han numera är VD för Telge Hovsjö och den så kallade Hovsjösatsningen vilket är en stor kommunal satsning där man försöker minska segregeringen genom att bland annat involvera stadsdelens hyresgäster.
När jag 2004 läste interkulturell kommunikation vid Lunds Universitet så genomförde jag en intervju med Ronnaskolans kulturombud (som tillsattes under Patrik Derks tid på Ronnaskolan) och hon påpekade då bland annat hur viktig påverkan de "svenska" barnen från Enhörna hade för att minska segregationen i skolan, då många av de Assyrisk/syrianska barnen gått i klasser med få, och i vissa fall, inga barn med helsvensk bakgrund.
Skicka en kommentar